Mål: PMT 3491-16

Tingsrätten har vid den slutliga prövningen av ett mål om varumärkes- och upphovsrättsintrång bl.a. förordnat interimistiskt om ett vitesförbud.Klaganden har i Patent- och marknadsöverdomstolen yrkat bl.a. att det interimistiska vitesförbudet ska upphävas i avvaktan på Patent- och marknadsöverdomstolens slutliga prövning av intrångsfrågorna. Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit överklagandet i den delen.

(Beslut under rättegång)

Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att ett brittiskt bolag gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till vissa tygmönster och i vissa av Svenskt Tenns varumärken. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med underinstansen, bifallit Svenskt Tenns yrkanden om vitesförbud och skadestånd. Patent- och marknadsöverdomstolen har – innan det att dom meddelats i målet – begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken.

Ett brittiskt bolag bedrev via sin hemsida försäljning av tyger och andra textilvaror. Bolaget saluförde bl.a. tyger och kuddar med mönster formgivna av Josef Frank och Estrid Ericson. Svenskt Tenn väckte talan om vitesförbud och skadestånd och gjorde gällande att Svenskt Tenn innehade upphovsrätten till tygmönstren och att det brittiska bolaget genom att rikta sig mot den svenska marknaden gjorde intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt. Svenskt Tenn gjorde även gällande att det brittiska bolaget gjorde intrång i vissa varumärken som Svenskt Tenn innehar.

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att begära förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av varumärkesförordningen. Tolkningsfrågorna har uppkommit inom ramen för ett mål om upphovsrätts- och varumärkesintrång, där svaranden genstämningsvis har väckt talan om ogiltigförklaring av bl.a. det registrerade EU-varumärket MANHATTAN. Tolkningsfrågorna avser om artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen ”en form (eller annan egenskap) som ger varan ett betydande värde” är tillämplig på ett varumärke som MANHATTAN och i så fall enligt vilka kriterier bedömningen ska göras. Frågorna ställs mot bakgrund av att kännetecknet MANHATTAN utgörs av ett mönster som är ett verk i upphovsrättslig mening och att varumärket är registrerat för flera olika varor, bl.a. tyger, pappersartiklar, möbler och köksgeråd, där tecknet kan anbringas på flera olika sätt.

I målet avslog tingsrätten svarandens yrkande om ogiltigförklaring av varumärket MANHATTAN med motiveringen att registreringen av varumärket inte avser ett tecken som består av en form och tingsrätten fann därför att varumärket inte heller kunde ogiltigförklaras med stöd av registreringshindret i artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen. Tingsrätten fann vidare att svarandens användning av varumärket MANHATTAN utgjorde varumärkesintrång och förbjöd bolaget vid vite att i Sverige använda bl.a. kännetecknet MANHATTAN för tyger, kuddar och möbler. Domen har överklagats till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolens frågor till EU-domstolen är följande.

1. Ska artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken m.m. tolkas så att artikel 7.1 e) iii) i den nya lydelsen är tillämplig vid en domstols ogiltighetsprövning (enligt artikel 52.1 a) varumärkesförordningen) som sker efter att ändringen trätt i kraft, dvs. efter den 23 mars 2016, även om talan avser ogiltighetsförklaring där talan väckts före detta datum och alltså avser ett varumärke som registrerats dessförinnan?

2. Ska artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen – i tillämplig lydelse – tolkas så att dess tillämpningsområde omfattar ett kännetecken som utgörs av den tvådimensionella återgivningen av en tvådimensionell vara, t.ex. ett tyg som utsmyckats med det aktuella kännetecknet?

3. Om svaret på fråga 2 är ja, enligt vilka principer ska lydelsen ”tecken som endast består av en form (eller en annan egenskap) som ger varan ett betydande värde” i artikel 7.1 e) iii) varumärkesförordningen tolkas i en situation där registeringen omfattar en rad olika varuklasser och varor och kännetecknet kan anbringas på olika sätt på varorna? Ska bedömningen göras enligt mer objektiva/generella kriterier exempelvis med utgångspunkt i hur märket ser ut och hur det är möjligt att anbringa det på olika varor, dvs. utan hänsyn till på vilket sätt varumärkesinnehavaren de facto kan ha anbringat eller kan avse att anbringa kännetecknet på olika varor?

(Beslut under rättegång)